Svenska Friidrottsförbundet

Huddinge AIS Friidrott

Huddinge AIS friidrott


Index

Kasino ilman rekisteröitymistä

Regelfrågor 2006

Regelsvar 2006

Regelfrågor 2005

Regelsvar 2005

Regelfrågor 2004

Regelsvar 2004

Startsidan

Facit till 40 julnötter om friidrottsregler

 

1. Vid start på sprintersträcka
  A måste man använda startblock och liggande startställning.
  (Kom. ej krav för ungdom 13 år och yngre samt veteraner)
   
2. Vid löpning på skilda banor skall man tänka på att
  A bara den högra (sett i löpriktningen) bangränslinjen tillhör den egna banan.
   
3. Vid löpning på skilda banor är det tillåtet att
  C springa utanför sin bana om man blir "borttvingad" (t.ex. bortknuffad) av en med­tävlare och om man inte tjänar något.
   
4. I semifinaler och finaler på sprint/häck fördelas banorna efter seedning, baserad på placeringar och resultat i föregående omgång, enligt följande på en 8-banors-arena
  B genom grupplottning, där de fyra bäst seedade lottas på bana 3-6 och de övriga fyra på banorna 1-2 och 7-8.
  (Kom. vid final direkt så gäller fri lottning (=första omgången i grenen )
   
5. I löpning blir det delade placeringar om man har eltidtagning och
  A man är så lika på målfotot att det inte går att se någon som helst skillnad.
  B om den ena löparen är så skymd på mål­fotot att det inte säkert går att säga om han/hon är före, lika eller efter.
   
6. Om man hamnar mellan två hundradels-markeringar på ett målfoto skall tiden av­rundas till
  B närmast högre hundradel.
   
7. Vid start på 800 meter
  A måste man använda stående start
   
8. Om man blir varvad i en löpgren
  B får man inte på något sätt ingripa i tätstriden.
   
9. Om man blir avtrampad skon i en löpgren
  B får man absolut inte gå av banan för att sätta på sig skon.
   
10. I hinderlöpning
  B får man mellanlanda med foten på hindren.
  C får man ta hjälp även med händerna och "klättra" över hinderbocken.
  (Kom. för veterantävling gäller att man måste ”klippa” hindret)
   
11. Om en framförvarande löpare "fastnar" på ett hinder så att kaos uppstår
  A får man snällt vänta på sin tur.
   
12. När man läser av tider och placeringar på ett målfoto räknas
  D allt utom benen, armarna och halsen/huvudet.
   
13. Vid häcklöpning blir man diskad
  B om man river en häck avsiktligt. (t.ex med hand eller fot)
(anm.: I såväl alternativ A, B som C avses hela tiden häckar, som står på den egna banan)
   
14. På lång häck är det
  C tillåtet att dra benet utanför häcken så länge som benet/foten höjdmässigt aldrig är lägre än häckribbans övre kant.
   
15. I höjdhopp är ett försök godkänt om hopparen passerat över ribban och
  A om ribban blåser ned utan att den dessförinnan vidrörts av hopparen.
   
16. I höjd/stav får man stå över
  C andra och/eller tredje försöket på en höjd trots att man dessförinnan rivit i första (och ev. andra).
   
17. En hoppstav
  C får vara av godtyckligt format och av godtyckligt material så länge som den är cylindrisk och har slät yta.
   
18. Ett avbrutet försök i stav får ej göras om trots att tidsgränsen ej överskridits, om hopparen
  A själv eller med staven berört marken eller hoppbädden bortom det tänkta vertikalplanet genom stavlådans stoppväggs övre inre kant.
   
19. Ansatsmarkeringar i stav/längd/tresteg
  A får inte placeras på ansatsbanan.
   
20. Tidsregeln i hopp och kast
  B innebär att man måste påbörja ansatsen - men inte nödvändigtvis hinna fullfölja sitt försök - inom den angivna tidsmarginalen.
  C säger att ett försök måste underkännas om tiden gått ut och man inte påbörjat ansatsen.
   
21. Tiden för ett försök börjar räknas från det att
  C funktionärerna ställt i ordning allt för den tävlandes försök samt ropat upp denne.
   
22. Skiljeförsök i hopp och kast skall tillgripas när två eller flera delar placering
  A och det gäller segern (undantag: gren ingående i mångkamp).
   
23. Ett längdhopp kan, förutom för övertramp, bli underkänt för att
  A man utför upphoppet jämnfota
  C man efter hoppet går tillbaka i gropen.
   
24. För att ett hopp i längd/tresteg skall bli underkänt för övertramp
  B räcker det med att främre delen av skon snuddar vid plastelinavallen utan att det blir något synligt märke. (= vidrör marken bortom övertrampslinjen)
   
25. I tresteg
  B måste man hoppa vänster-vänster-höger eller höger-höger-vänster.
   
26. En kula
  C har såväl maximi- som minimidiameter fastlagda i reglerna.
   
27. I kula är det
  A inte tillåtet att stödtejpa hand och/eller fingrar.
  (Kom. dock tillåtet med plåster för typ sår etc)
   
28. Rotationsteknik i ansatsen är tillåten
  B i alla kastgrenar utom spjut.
   
29. Egna kastredskap
  B är tillåtet i de flesta grenar, menVM och OS utgör viktigaq undantag
  D måste man låta medtävlare använda om de så önskar (även om man ej kvalar in till omg. 4-6)
   
30. För att ett diskuskast skall kunna bli godkänt måste diskusen landa
  A helt innanför den markerade kastsektorns linjer.
   
31. Ett spjutskaft
  B måste vara tillverkat av metall.
   
32. I slägga
  C får man avbryta ansatsen, under förutsättning att slägghuvudet ej berört marken under försvängar/rotationer i det avbrutna försöket, lägga ifrån sig släggan och gå ur ringen bakåt och, sedan man åter gått in i ringen och tagit upp släggan, börja om försöket förutsatt att man att man ej överskridit maximitiden.
   (Kom. detta gällde alltså innan 2006. Fr.o.m 2006 så får man alltså avbryta trots att redskapet berört marken)
   
33. I mångkamp skiljer sig reglerna från de som normalt gäller i enskilda grenar bl a genom att
  A den maximalt tillåtna medvinden i längd samt 100/200/110 häck/100 häck är 3 m/sek i stället för 2 m/sek för att ett sammanlagt rekord skall kunna godkännas.
  B man i löpgren ej utesluts förrän efter andra personliga tjuvstarten i stället för efter den andra oavsett vem som gjorde första tjuvstarten.
  D ensam kvarstående i höjd/stav inte kan ändra höjningsschemat.
   
34. För att få en slutplacering i mångkamp
  B måste man ha startat i samtliga delgrenar.
   
35. Om två tävlande i mångkamp hamnar på samma poäng avgörs placeringarna i första hand genom
  A vem som varit bäst (= fått flest poäng) av de två i flest grenar.
   
36. Om man tappar pinnen när man skall till att växla i en stafett
  C måste överlämnaren ta upp pinnen. (detta då växeln ej skett ännu)
   
37. För att en växling skall vara giltig
  A måste stafettpinnen vara inom växlingszonen i växlingsögonblicket (= från det att mottagaren berör pinnen till dess att överlämnaren släppt den).
   
38. I svensk stafett (100+200+300+ 400 meter) är den 10 meter långa accelerationssträckan
  B tillåten endast för andra sträckans löpare. (= tillåtet vid sträcka som är max 200m)
   
39. Vid internationella mästerskap och liknande tävlingar
  A måste jag i förväg uppge vilket skofabrikat jag tänker använda och får sedan inte byta.
   
40. Ange placeringarna för deltagarna i en höjdtävling, där hopprotokollet ser ut så här: skiljehopp (kursiv)
 
Hoppare 200 205 210 214 218 221 224 221 219 217 219 Plac
Adam xxo - o o xo x- xx x x o o ___ 1_
Bertil o o o xxo xo xxx   x x o x ____2 *
Carl - o - o xxo x- xx         ____7
Dalton xxo xxo xxo xxo xo xxx           ____6
Erik - xxo - x- xo xx- x         ____5
Fredrik o x- xo o xo xxx   x x o x ____2*
Gustav o xo o xo xo xx- - x x x   ____2*
                         
  o = godkänt x = underkänt - = avstår
(Kom. i den ordinare tävlingen så var det 4 hoppare som vara lika och fick alltså hoppa om för segern. Skiljehopp sker bara för segerplatsen, övriga placeringar efter ordinarie tävlingens resultat, därför lika andrapaltser)
 
Maila , . Senast uppdaterad 28-feb-07
All contents copyright ©2000-2007 Huddinge AIS Friidrott. All rights reserved