1. |
Vid start på sprintersträcka |
|
A måste man använda startblock och liggande startställning. |
|
(Kom. ej krav för ungdom 13 år och yngre samt veteraner) |
|
|
2. |
Vid löpning på skilda banor skall man tänka på att |
|
A bara den högra (sett i löpriktningen) bangränslinjen tillhör den egna banan. |
|
|
3. |
Vid löpning på skilda banor är det tillåtet att |
|
C springa utanför sin bana om man blir "borttvingad" (t.ex. bortknuffad) av en medtävlare och om man inte tjänar något. |
|
|
4. |
I semifinaler och finaler på sprint/häck fördelas banorna efter seedning, baserad på placeringar och resultat i föregående omgång, enligt följande på en 8-banors-arena |
|
B genom grupplottning, där de fyra bäst seedade lottas på bana 3-6 och de övriga fyra på banorna 1-2 och 7-8. |
|
(Kom. vid final direkt så gäller fri lottning (=första omgången i grenen ) |
|
|
5. |
I löpning blir det delade placeringar om man har eltidtagning och |
|
A man är så lika på målfotot att det inte går att se någon som helst skillnad. |
|
B om den ena löparen är så skymd på målfotot att det inte säkert går att säga om han/hon är före, lika eller efter. |
|
|
6. |
Om man hamnar mellan två hundradels-markeringar på ett målfoto skall tiden avrundas till |
|
B närmast högre hundradel. |
|
|
7. |
Vid start på 800 meter |
|
A måste man använda stående start |
|
|
8. |
Om man blir varvad i en löpgren |
|
B får man inte på något sätt ingripa i tätstriden. |
|
|
9. |
Om man blir avtrampad skon i en löpgren |
|
B får man absolut inte gå av banan för att sätta på sig skon. |
|
|
10. |
I hinderlöpning |
|
B får man mellanlanda med foten på hindren. |
|
C får man ta hjälp även med händerna och "klättra" över hinderbocken. |
|
(Kom. för veterantävling gäller att man måste ”klippa” hindret) |
|
|
11. |
Om en framförvarande löpare "fastnar" på ett hinder så att kaos uppstår |
|
A får man snällt vänta på sin tur. |
|
|
12. |
När man läser av tider och placeringar på ett målfoto räknas |
|
D allt utom benen, armarna och halsen/huvudet. |
|
|
13. |
Vid häcklöpning blir man diskad |
|
B om man river en häck avsiktligt. (t.ex med hand eller fot) |
(anm.: I såväl alternativ A, B som C avses hela tiden häckar, som står på den egna banan) |
|
|
14. |
På lång häck är det |
|
C tillåtet att dra benet utanför häcken så länge som benet/foten höjdmässigt aldrig är lägre än häckribbans övre kant. |
|
|
15. |
I höjdhopp är ett försök godkänt om hopparen passerat över ribban och |
|
A om ribban blåser ned utan att den dessförinnan vidrörts av hopparen. |
|
|
16. |
I höjd/stav får man stå över |
|
C andra och/eller tredje försöket på en höjd trots att man dessförinnan rivit i första (och ev. andra). |
|
|
17. |
En hoppstav |
|
C får vara av godtyckligt format och av godtyckligt material så länge som den är cylindrisk och har slät yta. |
|
|
18. |
Ett avbrutet försök i stav får ej göras om trots att tidsgränsen ej överskridits, om hopparen |
|
A själv eller med staven berört marken eller hoppbädden bortom det tänkta vertikalplanet genom stavlådans stoppväggs övre inre kant. |
|
|
19. |
Ansatsmarkeringar i stav/längd/tresteg |
|
A får inte placeras på ansatsbanan. |
|
|
20. |
Tidsregeln i hopp och kast |
|
B innebär att man måste påbörja ansatsen - men inte nödvändigtvis hinna fullfölja sitt försök - inom den angivna tidsmarginalen. |
|
C säger att ett försök måste underkännas om tiden gått ut och man inte påbörjat ansatsen. |
|
|
21. |
Tiden för ett försök börjar räknas från det att |
|
C funktionärerna ställt i ordning allt för den tävlandes försök samt ropat upp denne. |
|
|
22. |
Skiljeförsök i hopp och kast skall tillgripas när två eller flera delar placering |
|
A och det gäller segern (undantag: gren ingående i mångkamp). |
|
|
23. |
Ett längdhopp kan, förutom för övertramp, bli underkänt för att |
|
A man utför upphoppet jämnfota |
|
C man efter hoppet går tillbaka i gropen. |
|
|
24. |
För att ett hopp i längd/tresteg skall bli underkänt för övertramp |
|
B räcker det med att främre delen av skon snuddar vid plastelinavallen utan att det blir något synligt märke. (= vidrör marken bortom övertrampslinjen) |
|
|
25. |
I tresteg |
|
B måste man hoppa vänster-vänster-höger eller höger-höger-vänster. |
|
|
26. |
En kula |
|
C har såväl maximi- som minimidiameter fastlagda i reglerna. |
|
|
27. |
I kula är det |
|
A inte tillåtet att stödtejpa hand och/eller fingrar. |
|
(Kom. dock tillåtet med plåster för typ sår etc) |
|
|
28. |
Rotationsteknik i ansatsen är tillåten |
|
B i alla kastgrenar utom spjut. |
|
|
29. |
Egna kastredskap |
|
B är tillåtet i de flesta grenar, menVM och OS utgör viktigaq undantag |
|
D måste man låta medtävlare använda om de så önskar (även om man ej kvalar in till omg. 4-6) |
|
|
30. |
För att ett diskuskast skall kunna bli godkänt måste diskusen landa |
|
A helt innanför den markerade kastsektorns linjer. |
|
|
31. |
Ett spjutskaft |
|
B måste vara tillverkat av metall. |
|
|
32. |
I slägga |
|
C får man avbryta ansatsen, under förutsättning att slägghuvudet ej berört marken under försvängar/rotationer i det avbrutna försöket, lägga ifrån sig släggan och gå ur ringen bakåt och, sedan man åter gått in i ringen och tagit upp släggan, börja om försöket förutsatt att man att man ej överskridit maximitiden. |
|
(Kom. detta gällde alltså innan 2006. Fr.o.m 2006 så får man alltså avbryta trots att redskapet berört marken) |
|
|
33. |
I mångkamp skiljer sig reglerna från de som normalt gäller i enskilda grenar bl a genom att |
|
A den maximalt tillåtna medvinden i längd samt 100/200/110 häck/100 häck är 3 m/sek i stället för 2 m/sek för att ett sammanlagt rekord skall kunna godkännas. |
|
B man i löpgren ej utesluts förrän efter andra personliga tjuvstarten i stället för efter den andra oavsett vem som gjorde första tjuvstarten. |
|
D ensam kvarstående i höjd/stav inte kan ändra höjningsschemat. |
|
|
34. |
För att få en slutplacering i mångkamp |
|
B måste man ha startat i samtliga delgrenar. |
|
|
35. |
Om två tävlande i mångkamp hamnar på samma poäng avgörs placeringarna i första hand genom |
|
A vem som varit bäst (= fått flest poäng) av de två i flest grenar. |
|
|
36. |
Om man tappar pinnen när man skall till att växla i en stafett |
|
C måste överlämnaren ta upp pinnen. (detta då växeln ej skett ännu) |
|
|
37. |
För att en växling skall vara giltig |
|
A måste stafettpinnen vara inom växlingszonen i växlingsögonblicket (= från det att mottagaren berör pinnen till dess att överlämnaren släppt den). |
|
|
38. |
I svensk stafett (100+200+300+ 400 meter) är den 10 meter långa accelerationssträckan |
|
B tillåten endast för andra sträckans löpare. (= tillåtet vid sträcka som är max 200m) |
|
|
39. |
Vid internationella mästerskap och liknande tävlingar |
|
A måste jag i förväg uppge vilket skofabrikat jag tänker använda och får sedan inte byta. |
|
|
40. |
Ange placeringarna för deltagarna i en höjdtävling, där hopprotokollet ser ut så här: skiljehopp (kursiv) |
|
Hoppare |
200 |
205 |
210 |
214 |
218 |
221 |
224 |
221 |
219 |
217 |
219 |
Plac |
Adam |
xxo |
- |
o |
o |
xo |
x- |
xx |
x |
x |
o |
o |
___ 1_ |
Bertil |
o |
o |
o |
xxo |
xo |
xxx |
|
x |
x |
o |
x |
____2 * |
Carl |
- |
o |
- |
o |
xxo |
x- |
xx |
|
|
|
|
____7 |
Dalton |
xxo |
xxo |
xxo |
xxo |
xo |
xxx |
|
|
|
|
|
____6 |
Erik |
- |
xxo |
- |
x- |
xo |
xx- |
x |
|
|
|
|
____5 |
Fredrik |
o |
x- |
xo |
o |
xo |
xxx |
|
x |
x |
o |
x |
____2* |
Gustav |
o |
xo |
o |
xo |
xo |
xx- |
- |
x |
x |
x |
|
____2* |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o = godkänt x = underkänt - = avstår |
|
(Kom. i den ordinare tävlingen så var det 4 hoppare som vara lika och fick alltså hoppa om för segern. Skiljehopp sker bara för segerplatsen, övriga placeringar efter ordinarie tävlingens resultat, därför lika andrapaltser)