Huddinge AIS Friidrott

Index

Kasino ilman rekisteröitymistä

Regelfrågor 2006

40 julnötter om friidrottsregler

Här kommer lite frågor att tänka till över, mellan all god julmat. Vi kan redan nu säga att flera av de här är ganska svåra. Rätt resultat kommer vid nyårstid på denna sida. Lycka till med detta.

PARAGRAFRYTTAREN

Liten test på regelkunskaperna

Till frågorna finns ett antal svarsalternativ. I de flesta av frågorna är ett av dessa påståenden riktigt, men det kan förekomma att alla är fel eller att flera/alla är riktiga! Så, tänk till ordentligt innan Du svarar. Du svarar lämpligast genom att ringa in det/de rätta alternativet/alternativen! Det kan finnas speciella "ungdomsregler", men dom frågar vi inte efter här, utan här är det fråga om de "riktiga" tävlingsreglerna, som gäller ända upp på OS- och VM-nivå!

Vid start på sprintersträcka

A måste man använda startblock och liggande startställning.

B måste man använda liggande start-ställning, men startblock är frivilligt.

C får man använda den startställning man själv vill.

Vid löpning på skilda banor skall man tänka på att

A bara den högra (sett i löpriktningen) bangränslinjen tillhör den egna banan.

B bara den vänstra (sett i löpriktningen) bangränslinjen hör tillhör den egna banan.

C båda bangränslinjerna tillhör den egna banan.

D ingen av bangränslinjerna hör till den egna banan.

Vid löpning på skilda banor är det tillåtet att

A ta upp till tre steg utanför sin bana.

B springa utanför sin bana om man därmed förlänger sin löpsträcka och därvid inte stör eller hindrar medtävlare.

C springa utanför sin bana om man blir "borttvingad" (t.ex. bortknuffad) av en medtävlare och om man inte tjänar något.

I semifinaler och finaler på sprint/häck fördelas banorna efter seedning, baserad på placeringar och resultat i föregående omgång, enligt följande på en 8-banors-arena

A genom strikt seedning baserat på tider i föregående omgång, med bästa tid på bana 5, näst bästa på bana 4 o s v enligt ett i reglerna fastlagt mönster.

B genom grupplottning, där de fyra bäst seedade lottas på bana 3-6 och de övriga fyra på banorna 1-2 och 7-8.

C genom fri lottning.

I löpning blir det delade placeringar om man har eltidtagning och

A man är så lika på målfotot att det inte går att se någon som helst skillnad.

B om den ena löparen är så skymd på målfotot att det inte säkert går att säga om han/hon är före, lika eller efter.

C om tiderna blir på hundradelen desamma.

Om man hamnar mellan två hundradels-markeringar på ett målfoto skall tiden avrundas till

A närmaste hundradel.

B närmast högre hundradel.

C närmast lägre hundradel.

Vid start på 800 meter

A måste man använda stående start.

B får man använda liggande start och startblock.

C får man använda liggande start men ej startblock.

Om man blir varvad i en löpgren

A måste man släppa fram den/de som varvar en på insidan.

B får man inte på något sätt ingripa i tätstriden.

C kan man vid andra varvningen bli beordrad av löpningsledaren att bryta loppet.

Om man blir avtrampad skon i en löpgren

A måste man gå av banan och sätta på sig skon igen innan man får fortsätta.

B får man absolut inte gå av banan för att sätta på sig skon.

C måste man ta av sig den andra skon också om man vill fortsätta loppet.

10.

I hinderlöpning

A måste man "klippa" hindren.

B får man mellanlanda med foten på hindren.

C får man ta hjälp även med händerna och "klättra" över hinderbocken.

11.

Om en framförvarande löpare "fastnar" på ett hinder så att kaos uppstår

A får man snällt vänta på sin tur.

B får man springa runt hindret, men bara på utsidan (höger sida).

C får man springa runt hindret på vilken sida man vill.

12.

När man läser av tider och placeringar på ett målfoto räknas

A alla kroppsdelar.

B allt utom benen.

C allt utom benen och armarna.

D allt utom benen, armarna och halsen/huvudet.

13.

Vid häcklöpning blir man diskad

A om man river fler än 5 (d v s fler än hälften) av häckarna.

B om man river en häck avsiktligt.

C om man slår i en häck så att den kommer in på angränsande bana.

(anm.: I såväl alternativ A, B som C avses hela tiden häckar, som står på den egna banan)

14.

På lång häck är det

A aldrig tillåtet att dra benet utanför en häck.

B tillåtet att dra benet utanför häcken så länge man inte sätter ned foten utanför sin bana i föregående eller efterföljande steg.

C tillåtet att dra benet utanför häcken så länge som benet/foten höjdmässigt aldrig är lägre än häckribbans övre kant.

15.

I höjdhopp är ett försök godkänt om hopparen passerat över ribban och

A om ribban blåser ned utan att den dessförinnan vidrörts av hopparen.

B om ribban ligger kvar till dess hopparen lämnat hoppbädden.

C om ribban ligger kvar minst tio sekunder.

16.

I höjd/stav får man stå över

A första omgången på en höjd, men sedan hoppa i andra omgången på samma höjd.

B en höjd bara om man säger till innan första hoppet i tävlingen på denna höjd gjorts.

C andra och/eller tredje försöket på en höjd trots att man dessförinnan rivit i första (och ev. andra).

17.

En hoppstav

A får inte vara längre än 550 cm och väga mer än 15 kg.

B får inte vara gjord av annat material än glasfiber, kolfiber eller stål.

C får vara av godtyckligt format och av godtyckligt material så länge som den är cylindrisk och har slät yta.

18.

Ett avbrutet försök i stav får ej göras om trots att tidsgränsen ej överskridits, om hopparen

A själv eller med staven berört marken eller hoppbädden bortom det tänkta vertikalplanet genom stavlådans stoppväggs övre inre kant.

B har lämnat marken med båda fötterna i ett upphopp.

C har vidrört främre delen (= hitom stavlådans stoppvägg) av hoppbädden med staven eller kroppen

D har berört stavlådan med staven (= satt i staven).

19.

Ansatsmarkeringar i stav/längd/tresteg

A får inte placeras på ansatsbanan.

B får flyttas ut och placeras på ansatsbanan, men bara när man är på tur att göra sitt försök.

C får inte placeras på ansatsbanan med undantag för att man får göra markeringar med krita eller tejp.

20.

Tidsregeln i hopp och kast

A gäller bara om det finns en för den aktive synlig klocka, som visar tiden.

B innebär att man måste påbörja ansatsen - men inte nödvändigtvis hinna fullfölja sitt försök - inom den angivna tidsmarginalen.

C säger att ett försök måste underkännas om tiden gått ut och man inte påbörjat ansatsen.

21.

Tiden för ett försök börjar räknas från det att

A den tävlande står beredd på ansatsbanan/i kastringen.

B föregående tävlande avslutat sitt försök.

C funktionärerna ställt i ordning allt för den tävlandes försök samt ropat upp denne.

22.

Skiljeförsök i hopp och kast skall tillgripas när två eller flera delar placering

A och det gäller segern (undantag: gren ingående i mångkamp).

B och det gäller medaljplacering.

C oberoende av vilken placering det gäller.

23.

Ett längdhopp kan, förutom för övertramp, bli underkänt för att

A man utför upphoppet jämfota.

B man vid landningen faller ur gropen snett framåt.

C man efter hoppet går tillbaka i gropen.

24.

För att ett hopp i längd/tresteg skall bli underkänt för övertramp

A måste det finnas ett synligt märke i plastelinan.

B räcker det med att främre delen av skon snuddar vid plastelinavallen utan att det blir något synligt märke.

C räcker det med att framdelen av skon - utan att vidröra plastelinavallen - sticker framför övertrampslinjen vid upphoppet.

25.

I tresteg

A får man växla fot i mellanlandningarna som man själv vill.

B måste man hoppa

vänster-vänster-höger eller

höger-höger-vänster.

C måste man hoppa

vänster-höger-vänster eller

höger-vänster-höger.

26.

En kula

A får ha godtycklig diameter så länge som den är klotformig och slät.

B har en maximidiameter men ingen minimidiameter fastlagda i reglerna.

C har såväl maximi- som minimidiameter fastlagda i reglerna.

27.

I kula är det

A inte tillåtet att stödtejpa hand och/eller fingrar.

B är det tillåtet att stödtejpa enskilda fingrar men ej tillåtet att tejpa ihop två eller flera.

C tillåtet att stödtejpa hand och fingrar

28.

Rotationsteknik i ansatsen är tillåten

A i alla kastgrenar.

B i alla kastgrenar utom spjut.

C i alla kastgrenar utom spjut och kula.

29.

Egna kastredskap

A är tillåtet att använda i alla typer av tävlingar bara man lämnar in redskapen i förväg för kontroll och att de därvid blivit godkända.

B är tillåtet i de flesta tävlingar, men Världsmästerskap och Olympiska spel utgör viktiga undantag.

C får man vägra medtävlare att använda

D måste man låta medtävlare använda om de så önskar.

30.

För att ett diskuskast skall kunna bli godkänt måste diskusen landa

A helt innanför den markerade kastsektorns linjer.

B så att mätpunkten, d.v.s. den del av nedslaget, som är närmast kastringen, ligger innanför kastsektorn (= innanför linjen, men övriga delen av nedslaget ligger på linjen).

C så att det blir ett tydligt märke inom kastsektorn.

31.

Ett spjutskaft

A får vara tillverkat av valfritt, homogent material.

B måste vara tillverkat av metall.

C får vara tillverkat av valfri blandning/ kombination av två eller flera material (t.ex. kolfiber & stål).

32.

I slägga

A får man aldrig avbryta ansatsen och börja om.

B får man avbryta ansatsen, under förutsättning att slägghuvudet ej berört marken under försvängar/rotationer i det avbrutna försöket, och börja om försöket förutsatt att man inte lämnar ringen och att man ej överskridit maximitiden.

C får man avbryta ansatsen, under förutsättning att slägghuvudet ej berört marken under försvängar/rotationer i det avbrutna försöket, lägga ifrån sig släggan och gå ur ringen bakåt och, sedan man åter gått in i ringen och tagit upp släggan, börja om försöket förutsatt att man att man ej överskridit maximitiden.

33.

I mångkamp skiljer sig reglerna från de som normalt gäller i enskilda grenar bl a genom att

A den maximalt tillåtna medvinden i längd samt 100/200/110 häck/100 häck är 3 m/sek i stället för 2 m/sek för att ett sammanlagt rekord skall kunna godkännas.

B man i löpgren ej utesluts förrän efter andra personliga tjuvstarten i stället för efter den andra oavsett vem som gjorde första tjuvstarten.

C man har högst 10 försök totalt i höjd resp. stav.

D ensam kvarstående i höjd/stav inte kan ändra höjningsschemat.

34.

För att få en slutplacering i mångkamp

A måste man ha giltigt resultat i samtliga delgrenar.

B måste man ha startat i samtliga delgrenar.

C behöver man inte delta i mer än första grenen.

35.

Om två tävlande i mångkamp hamnar på samma poäng avgörs placeringarna i första hand genom

A vem som varit bäst (= fått flest poäng) av de två i flest grenar.

B vem som nått högsta delpoängen i någon gren.

C vem som var bäst i den avslutande löpgrenen.

36.

Om man tappar pinnen när man skall till att växla i en stafett

A får vem som helst av de två inblandade ta upp pinnen.

B måste mottagaren ta upp pinnen.

C måste överlämnaren ta upp pinnen.

D är laget automatiskt diskvalificerat.

37.

För att en växling skall vara giltig

A måste stafettpinnen vara inom växlingszonen i växlingsögonblicket (= från det att mottagaren berör pinnen till dess att överlämnaren släppt den).

B måste båda löparna vara inom växlingszonen i växlingsögonblicket.

C måste minst en av löparna vara inom växlingszonen i växlingsögonblicket.

38.

I svensk stafett (100+200+300+ 400 meter) är den 10 meter långa accelerationssträckan

A inte tillåten för någon sträcka.

B tillåten endast för andra sträckans löpare.

C tillåten för andra och tredje sträckans löpare.

D till för såväl andra, tredje som fjärde sträckans löpare

39.

Vid internationella mästerskap och liknande tävlingar

A måste jag i förväg uppge vilket skofabrikat jag tänker använda och får sedan inte byta.

B måste jag i förväg uppge vilket skofabrikat jag tänker använda och får sedan inte byta utan att lämna in en ny "skodeklaration".

C behöver jag inte i förväg uppge vilket skofabrikat jag tänker använda och därmed fritt får byta mellan t.ex. försök och final.

40.

Ange placeringarna för deltagarna i en höjdtävling, där hopprotokollet ser ut så här: skiljehopp (kursiv)

Hoppare

200

205

210

214

218

221

224

221

219

217

219

Plac

Adam

xxo

____

Bertil

xxo

xxx

____

Carl

xxo

____

Dalton

xxo

xxx

____

Erik

xxo

xx-

____

Fredrik

xxx

____

Gustav

xx-

____

o = godkänt

x = underkänt

- = avstår

ALJ 860907 – senast reviderad AB 030907